Hur ska jag få ordning på allt...

Kära nån (som Nasse säger). Hur ska jag få ordning på alla dessa papper som medför IBT-träningen? Sitter med pärmen framför mig och studerar in i minsta detalj hur de har tänkt sig att allt ska vara. Vilket papper under vilken flik...hmm

Det var en mindre chock för Martin i onsdags. Han förstod ingenting...när vi kom fram till byggnaden i stan, in i hissen och in genom dörren, så stod farmor där (hon kom lite tidigare än oss andra). På morgonen hämtade vi både hans förskolefröken och min bästa väninna... det var konstigt nog bara det för lilla Martin, och så skulle vi alla åka samma bil. Alla dessa människor som han tycker så mycket om på en och samma plats? Vi märkte att han klurade på detta en stund och blev ganska orolig.

Vi var där i nästan 2 timmar, från 9-11. Vi kände oss alla ganska mosade i huvudet efteråt. Det var så mycket nytt att ta in och förstå. Vi fick alla öva med vår barnpsykolog på hur vi skulle göra i olika träningssituationer. Barnpsykologen lotsades vara Martin och vi rollspelade så gott vi bara kunde, medan Martin själv sprang runt i korridorerna en stund. Han kommer nog inte ha problem med att hitta där i alla fall... han har nog stenkoll nu på varenda litet hörn på den våningen ;o)

Denna vecka ska vi träna på enkla uppmaningar som tex "peka" när han ska välja kex, dricka, DVD etc. Vi ska även träna på "gör så..." Vi har då två tomma korgar framför oss på golvet och så visar jag honom först vad han ska göra genom att släppa ett föremål ner i korgen. Sen säger jag till honom "gör så" och så ska Martin imitera detta (förhoppningsvis). En till uppgift vi har heter "Kom". Min man sitter på en stol och jag sitter även på en stol mitt emot med två- tre stegs mellanrum. Min man håller lite lätt i Martin, medan Martin står på golvet mellan oss, och jag ska då säga "Kom" och sträcka ut armarna allt vad jag orkar. Kommer Martin då så får han SUPER MYCKET beröm. Och så är det min mans tur att säga "Kom" och då ska jag hjälpa Martin, om jag måste, att gå till min man. Med tiden ska avståndet mellan oss ökas på och detta ska även tränas mellan olika rum och våningar (här hemma). Denna övning görs för att träna in att komma när någon ropar på en.

Det mysigaste på hela dagen är när Martin och jag har något som heter "Barnets stund". Varje dag när vi kommer hem från förskolan går vi upp till Martins rum. Vi håller på i minst 20 minuter med "Barnets stund". Jag är då med honom helt ostört och vi slappnar av tillsammans, vi leker och bara ÄR, helt utan krav, uppmaningar eller frågor. Det är inte lätt...prova någon gång att göra det med ditt barn. Man tar sig själv i att fråga en massa saker och "styra" leken... Men i "Barnets stund" ska man nästan vara som en sportkommentator...bara observera och iaktta och ge beröm och full uppmärksamhet. I dag lekte vi med en ballong och det var SÅ kul. Martin skrek av förtjusning när luften pyste och ballongen flög kors och tvärs i hela rummet :o) Det var så gott att få skratta med honom.

Dags att gå och lägga sig nu. Det tar verkligen tid att blogga men jag känner så starkt att jag vill dela denna resa med er som är intresserade. Ett stort tack för alla kommentarer och hälsningar jag fått både här och på FB, ni är alla så underbara!

En ny dag står på glänt, fylld med möjligheter!