Någon som känner sig manad att rycka in?

Denna syn väntade mig ikväll när jag kom hem...

Döda blommor...

 Två veckors tvätthög i vardagsrummet...

Färdigvikta kläder som inte är vikta längre...

lite smått och gott bredvid mannens säng...

Har ni sett något värre? Ja, kanske på TV...eller?

Tiden räcker liksom inte riktigt till, men så känner väl de flesta av oss som har jobb, man, barn, radhus, kombi, två kaniner och en hamster... Det är väl detta som sätter kryddan på vardagen ;o)

Så, nu fick jag beklaga och ventilera mig lite...puhhh...bara att ta nya tag :o)

Ikväll var min man och jag med på vårt första två- timmars föräldraseminarium på Banyancentret. Kvällens tema var "förstärkare".

Let me explane:

Det grundläggande i TBA-träning är att vi människor lär oss via konsekvenser. Med andra ord, inlärning sker via konsekvenser.
På pappret definieras det så här:
"Våra handlingar styrs av våra erfarenheter. Erfarenhet/konsekvens kommer efter handlingen och påverkar hur vi, med all sannolikhet, handlar nästa gång." Så genom att fokusera på positiva beteenden, sånt som vi vill att Martin ska göra igen, fokuserar vi på att förstärka det han gör bra med hjälp av så kallade "förstärkare". En rockkonsert utan förstärkare för elgitarrerna ger inte lika bra resultat som med förstärkare, eller hur! I vårt fall är en förstärkare en konsekvens som ökar sannolikheten för att ett beteende ska uppkomma igen i liknande situationer.

Den STORA uppgift vi nu har är att hitta vad som är "förstärkande" för Martin just nu. Vad kan vi ge honom som ökar hans motivation så han med all sannolikhet gör samma sak igen...
Ett exempel:
Vi ska nu träna på något som heter grovmotorisk imitation. Jag sitter med Martin i knät ansikte mot ansikte. Jag visar först med mina händer och klappar och säger samtidigt "gör så..." Då förväntas det att Martin ska klappa med sina händer och imitera mig. Gör han inte det inom 3 sekunder hjälper jag honom med mina händer, det kallas för prompting. Jag tar kring hans handleder och klappar ihop hans händer. När vi då har gjort detta så ska jag inom 1 sekund förstärka fysiskt och ge verbalt beröm genom att skjutsa honom bakåt, ungefär som min man gör på videon ni har sett i ett tidigare inlägg, och säga BRA eller DUKTIG eller TOPPEN eller WOW osv. Martin älskar att luta sig bakåt när han sitter i vårt knä.

Alltså: Martin får en instruktion "gör så.." Han klappar och jag förstärker genom att ge mycket beröm och att han får luta sig bakåt fort och upp igen. Då skrattar han så härligt. Med all sannolikhet kommer han att klappa själv när jag bestämmer att vi gör övningen en gång till :o)

Glasklart, eller hur ;o)

Nä, det är varken lätt för oss eller Martin med så många nya saker och "krav". Vi lär oss och han lär sig. Men vi har verkligen märkt skillnad sedan vi började för snart två månader sen. Förskolepersonalen säger samma sak. Vi hinner inte riktigt med alla små och stora skutt han gör i sin utveckling, ett riktigt lyxproblem.

Alla övningar vi genomför varje dag ska dokumenteras på papper också. Ett streck för varje "respons" som det heter. Så ska vi hålla koll på tiden också. Målet är att komma upp i 5 timmar per dag. Nu ligger vi på ca. 1½-2 timmar per dag. Vi jobbar oss successivt upp vecka för vecka.

Det var givande att träffa andra föräldrar ikväll som är i samma sits som vi. Det var härligt att se huvuden som nickade när någon berättade om sin son (märkligt nog så var barnet i varje familj en pojke). Vi gav varandra förslag och idéer till förstärkare och olika butiker runt om i stan där vi kan köpa små billiga saker som kan vara roliga att ha till detta. Saker som blinkar, låter, smakar gott, känsel... ja allt möjligt kan man testa om det fungerar. Det som fungerar bäst för oss nu är att släppa luften ur en ballong och se den flyga runt i rummet, russin, små bitar av pepparkakor, små chipsbitar och pez.

Nej nu får det räcka med teori för denna gång, ska gå ut i vardagsrummet och vara lite med min (sovande framför TV´n) man... får se om jag får liv i honom?! Wish me luck.

En liten filmhälsning från häromdagen när vi kom hem från dagis. Martins favoritsysselsättning just nu:

Må så gott!